Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 59
Originalsida 59
Originalsida 58
Originalsida 59
58–59

Sida 59

TRKDJE AKTEN.

59

marie. Ja, pappa är god, ädel — han ska inte kunna se sitt barn olyckligt för hela sin tid. Jag kan inte lefva utan Karl (faller på knä och fattar Propps hand), jag skulle dö om han inte blefve min make.

tevander (faller också på knä, fattande Propps kand). Ja> vördnadsvärde man, vi ligga båda vid era fötter och stig8 inte opp förrän ni gifvit oss något hopp. — Jag begär inte nu — men i en framtid, då jag kan försörja en hustru — uppmuntrad af hoppet om hennes egande, skall jag genom arbete och flit förvärfva mig henne och . . .

propp (gäspai■). Jag mår inte riktigt väl nu — jag mår alltid illa när jag inte får ta min middagslur i rattan tid.

marié. Pappa bifaller — pappa gör mig till den lyckligaste menniska på jorden.

tevander. Tvänne barn i stället för ett! Må himmelens vrede drabba mig, om jag inte uppfyller en sons heligaste pligter!

propp (gäspande till Marie). Hör du, Marie, jag går in och lägger mig pä en stund — väck mig vid sextiden. (Rycker sina händer ur Tevanders och Maries och går gäspande in i sidokammaren. Tevander och Marie gäspa äfven.)

Aüonde scenen.

TEVANDER. MARIÉ.

tevander (uppretad, springer upp). Narra folk att gäspa — det är det enda han kan, den omensklige!

marié (reser sig äfven upp). Och en sådan ska vara min farl

tevander (slår sig för pannan). Dessa hårda, kalla fäder, för hvilka ingenting annat af värde finnes än den lumpna penningen!

marié. Som lefva endast för att förkrossa sina barns hjertan — han vill se mig i grafven — välan! Han ska få det — i detta hus uthärdar jag inte längre. (Gråter.)

Källa: Project Runeberg ·