Read Runeberg

Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden

Originalsida 77
Originalsida 77
Originalsida 76
Originalsida 77
76–77

Sida 77

II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543)

Konungens egen kammar stod äfven nu utom den löpande förvaltningen, en skattkammare under hans personliga skötsel. Endast den bepröfvade herr Eskil synes här hafva biträdt sin herre.

*

Krigsförvaltningen (»krigsråden»).

Bland de nya ämbetstitlar, som under Pyhys egid infördes, var den af krigsråd, Kriegsrath, en af de tidigast uppträdande. Såsom nämndt, lät Pyhy bekläda sig själf därmed, sannolikt redan år 1538. Jämte honom och antagligen ungefär samtidigt erhöll Sten Eriksson krigsråds värdighet. I dec. 1538 uppdrog konungen åt dem samt slottsfogden i Stockholm, Jakob Bagge, att införa bättre ordning bland bysseskyttar och båtsmän.

Någon instruktion för krigsråden är icke känd. Endast i de krigsartiklar för de värfvade tyska knektarne, som utfärdades den 12 jan. 1539, äro några allmänna antydningar om deras ställning inryckta. Krigsråden nämnas här såsom knektarnes högste befälhafvare närmast konungen, hvilka skulle biträda denne i mönstringar, vid andra förhandlingar med krigsfolket samt vid bestraffning af begångna förseelser. Artiklarna undertecknades af Pyhy såsom krigsråd och kansler och äro säkerligen af honom författade.

Några andra krigsråd än Pyhy och Sten Eriksson torde konungen icke hafva tillsatt. Men dessa voro hans mest betrodda män inom regeringen i allmänhet, och det faller sig därför svårt att afgöra, i hvilka fall den verksamhet de utöfvade bör

Källa: Project Runeberg ·