Sida 144
I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
benämningen sekrete råd, tillades denna i officiella handlingar, utom de förutvarande sekrete råden, också ytterligare ett par rådsherrar, Hans Klasson, Klas Kristersson samt måhända Lars Fleming, ehuru ingen af dessa beklädde någon sådan värdighet, som enligt hofordningen skulle vara därmed förbunden.
Den stora ständiga rådskonseljen kom ej heller till stånd. Ingen enda åtgärd i syfte att upprätta en sådan förspörjes. Det skriftliga rådslaget af särskildt sammankallade rådsmedlemmar förblef formen för rådets korporativa verksamhet. Att döma af de bevarade rådslagens antal synas dylika sammanträden ej heller hafva hållits mycket oftare nu än förut.
Så stannade hela den stora organisationsplanen på papperet. Konung Erik regerade på det hela taget sitt rike med samma hjälpmedel som fadern. Blott i tillfälliga uppdrag af växlande art drog han sina gode män af råd och adel in i statstjänsten.
När efter danska krigets utbrott konungen i aug. 1563 begaf sig till södra Sverige för att personligen leda fälttåget, tillsatte han i Stockholm ett slags kollegial regeringsmyndighet, bestående af riksrådet Hans Klasson såsom ståthållare samt Dionysius Beurreus, kammarråd, Göran Persson, prokurator och sekreterare, Sivert Kruse, slottsfogde, och Kristofer Andersson, knektarnes befälhafvare. För utvecklingen af den centrala förvaltningsorganisationen har denna tillförordnade regering dock icke haft någon betydelse. Den var af helt och hållet tillfällig art, och dess förvaltningsområde inskränkte sig dessutom till blott en del af riket, Upland, Södermanland, Närke och Västmanland.
Under sådana förhållanden måste det förefalla öfverraskande,
Källa: Project Runeberg ·