Sida 207
II. Kansliet
Under den senare delen af Johans regering steg antalet af svenske sekreterare. Ett mantal för 1584 upptar tio, nämligen alla de ofvannämnda från år 1578 med undantag af Peder Eriksson och Knut Håkonsson och dessutom Nils Hansson, Nicolaus Rask, Per Rasmusson, Olof Sverkelsson och Lasse Henriksson. Enligt förteckningar för 1591 skulle man då hafva räknat minst sexton sekreterare, och i ett förläningsregister för 1592 stiger antalet ända till aderton, tyskarne dock bland dessa inräknade.
Växlingarna i sekreterarnes antal hafva sitt ej ringa intresse ur rent organisatorisk synpunkt. De ådagalägga, att om äfven sekreterarevärdigheten under denna period blef en begränsad grad, denna dock ej ännu hunnit uppdelas på fasta poster.
Äfven kansliskrifvarnes antal växte, dock icke lika hastigt som sekreterarnes. År 1562 aflönades ur räntekammaren 17 svenska »kansliförvanter»; frånräknas de tre bland dessa, som i det samtida hofregistret angifvas såsom sekreterare, så återstå 14 skrifvare. Två år senare innehåller motsvarande aflöningslängd endast 14 namn, hvilket jämfördt med 1563/64 års hofregister skulle göra högst 11 kansliskrifvare. År 1566 motsvaras de 9 sekreterarne i hofregistret af 20 kansliskrifvare, och mantalet af 1568 upptar 19. År 1571 synas kansliskrifvarne hafva varit lika många som 1568, för 1576 aflönades i räntekammaren 17, år 1577 var antalet minst 20. Den ökning af
Källa: Project Runeberg ·