Sida 266
I. Erik XIV:s hofordning
och förslåes, huad som till hwartt och ett skipp will behöffues, som ähr krutt, loodh, kunstig fyrwärck, taghell, tugh, anckare, segell, dubbeltt segell, bånett, läntzer, skärsaxer, lanternor, låder, krijgz kloott, stånge kloott, piklott, draggutid bly, halffue spedzer, boldzaner, fänicker, bestellendes och så hoffuitzmänn, skepere, styremänn, knechter, bårdskärere, timbermänn, byskyttere, bodzmänn, schaffare, kocker, kellerswenner, kåål, wedh, ferst watn, saltt, jern barlast, siele hudar, tesligest och så bestället att skepen måtte bliffue försörgde medt cappellaner, schriffuere, fordrendes och så siöö breff och skipz artickler.
Till thett sijdzste, att huar någre skipp bliffue förwärrede, så att the wåre rottne eller elliest illefarnne, skule the sådant förekomme, them lathe bättre och ther om hoos slottfougterne och byggemestarenn anholle.
Punkten om amiralerna slutar längst ned på en vänstersida i handskriften. De två följande bladen äro utskurna, så att endast smala remsor närmast ryggen återstå. Enstaka bokstäfver, stafvelser och ord finnas visserligen kvar på dessa remsor, men det har icke lyckats mig att af dem draga någon bestämd slutsats om hvad de två bladen innehållit.
Efter denna lucka vidtar i handskriften en afdelning om »camer junckere», — rubriken står högst uppe på den följande sidan —, och vidare följa mer eller mindre utförliga instruktioner för »bissere», »skencker», »the som skole täckie vpp», »småswenner», »camer tienere», »döreswenner», »camer swenner, som achte på Kong:e M:ttz cläde cammer», »döreswenner för Hans Kong:e M:ttz egitt maak», »drabant hoffuidzmänn», »furerer». Dessa punkter utgöra tillsammans nära hälften af hofordningen, sådan den nu föreligger. Då de emellertid hufvudsakligen angå hofsysslor i egentlig mening, funktioner i fråga om konungens personliga uppvaktning, så kunna de här lämnas å sido.
En senare afskrift af hofordningen finnes i Engestr. saml. 4:0, B. I: 1, K. Bibl. Den öfverensstämmer på det närmaste med anförda äldre text och följer de däri gjorda ändringarna — dock utan att upptaga anteckningarna i kanten om ämbetenas innehafvare. Den synes därföre omedelbart eller medelbart vara grundad på denna.
Ändtligen anträffas också i H. Bjelkes saml., II: 731—740, U. U. B., en afdelning med rubrik »Thenn stormechtigeste, höghborne furstes och herris her Erich then fjortonde medh Gudhz nåde Swerigis, Göthis och Wendis etc. konungz Hoffordningh», hvartill Hog. Bjelke med egen hand tillagt: »och stältis, då han skulle drage till Engelandh anno etc. 1561». Sista ettan i årtalet är sedan med annat bläck ändrad till en nolla, så att årtalet blir 1560.
Källa: Project Runeberg ·