Sida 268
I. Erik XIV:s hofordning
stilen som papper och bläck äro alltigenom de samma. Man kan då tänka sig, att denne egentligen haft att skrifva af hofordningen, men också ägt tillgång till andra aktstycken, och när han bland dem funnit dels en instruktion för hofmästaren, som syntes honom värdefullare än hofordningens, dels andra liknande handlingar, som i hofordningens äldre text ej voro upptagna, men som föreföllo viktiga, helt enkelt intagit dessa bland sina afskrifter. Möjligt är också, att afskrifterna först genom en senare åtgärd blifvit sammanförda under den gemensamma rubriken, att man helt enkelt häftat ihop dem därföre, att de voro af samma hand, och då gifvit samlingen namn efter hofordningen, emedan de första punkterna befunnos härröra från denna. Härför tala flera omständigheter, såsom den, att hofmästarens instruktion blifvit insatt på oriktig plats och i ofullständigt skick: den afbrytes nu längst nere på sista sidan af ett lägg, och en fortsättning kan alltså mycket väl hafva funnits på första sidan af ett nytt lägg, som icke kommit med. Man är vidare frestad att antaga, att det förhåller sig på liknande sätt med instruktionen för »secretereren», som i handskriften utgöres af en enda punkt, också längst ned på sista sidan af lägget. Vare sig det är den allmänna sekreterarevärdigheten eller en speciell post, som åsyftas, kan det ej gärna vara rimligt, att dess åligganden skulle vara uttömda i denna enda punkt, och äfven här bör sålunda en fortsättning hafva följt på ett nytt blad.
För hofordningens datering har man, såsom E. Hildebrand påpekat, en ledning däruti, att vid öfverste hofmästarens ämbete P. Brahe är antecknad såsom »grefve till Öregrund». Däraf följer, att den ej kan vara tillkommen tidigare än juli 1561 och ej senare än mars 1562. Närmare kan dess datum för närvarande ej med säkerhet fixeras.
Det förefaller dock ej sannolikt, att hofordningen blifvit utarbetad, innan konungen anträdde sin friarefärd till England, eftersom den till alla delar förutsätter ett ordinärt tillstånd inom styrelsen, konungens personliga närvaro och ledning däraf. Däremot är det möjligt, att den tillkommit strax efter resplanens uppskjutande. På återfärden från Elfsborg höll konungen i okt. 1561 en herredag i Jönköping, vid hvilken han bland annat synes hafva för rådet framställt sitt behof af hjälp till regeringsärendenas skötsel. De församlade rådsherrarne erkände också tyngden af »dett bekymber och arbete», som ålåg konungen, och hembjödo honom sin »plichtige tro tiennst» i hans »store omach och arbete . . . anthen her inrikes heller utanlanndz» samt bekräftade slutligen denna beredvillighet att tjäna honom än ytterligare: »dett vi gannsche välvillieligen och gerne giöre velle, och gerne såge, att flere af e. k. Ma:tz råd och adel måtte och så dher till hielpe, så mychidt mögeligidt våre, att e. k. Ma:t någedt bekymber och arbete aftage, och ordineres hvar till dett embethe hann tiemelig våre, ner e. k. M. dem
Källa: Project Runeberg ·