Sida ix
Den kungliga rättskipningens ordnande: den kungliga nämnden, s. 151. Organisationsplanernas betydelse, s. 154. Sekreterareregementet, s. 154. Aristokratiens intresse för statsstyrelsen väckt, s. 155. Johan III tillsätter riksdrots, riksmarsk, rikskansler, s. 155. Nytt förslag till hofordning, s. 157. Hofmästare och hofmarskalk beställningsmän, s. 160. Rådsförslag till organisation, s. 163. Kommissarius och hofråd, vicekansler, s. 166. Nytt rådsförslag, s. 166. Funktionärer vid hofvet 1575 ff. år, s. 168. Rådsförslag 1580, s. 170, 1585, om hofråd, s. 171. Plan af konungen att inrätta en hofrådskorporation, s. 173; ej utförd, s. 174. Kalmare stadgar, s. 175. Brytning mellan konungen och rådsaristokratien, s. 179. Den högsta rättskipningen, s. 181. Orsaker till organisationsplanernas misslyckande, s. 182. Interimsregeringen efter Johans död, s. 183. Förhandlingar med Sigismund om regeringens ordning, s. 185. Förslag af hertig Karl, s. 186, af rådet, s. 186, af konungen, s. 190. Förslagen uttryck för olika principer, s. 191. Nya förslag, utan resultat, s. 192. Periodens utveckling utmynnar i en kris, s. 194. II. Kansliet 195—222 Personal: kansler, s. 193; vicekansler, s. 198; ledande sekreterare, 201; den allmänna sekreterarevärdigheten, s. 203; kansliskrifvarne, s. 207. Kansliets uppgift, sekreterareregementet, s. 209. Kansliets inre ordning, s. 210; arbetsfördelning, s. 211; arkivvården, s. 215; förhållandet till konungen, s. 217; öppna och lyckta bref, s. 219; bref underskrifna af kungliga förtroendemän, s. 220: kontrasignation, s. 221. III. Kammaren 223—247 Personal: öfverste räntmästare (tesaurarius, kamerer), s. 223; kammarråd under Erik XIV, s. 225; öfverste skattmästare, s. 228; kammarråd under Johan III, s. 230; ämbetenas senare utveckling, s. 231; kamrerare och kammarskrifvare, s. 234. Räknekammaren, s. 238. Räntekammaren, s. 240. Sölfkammaren och K. M:ts kista, s. 242. Naturainkomsternas administration, s. 244. IV. Nya centrala förvaltningsorgan 248—257 Krigskommissarier, arkliskrifvare, öfverste arklimästare (tygmästare), s. 249. Flottans förvaltning: Öfverste amiral och underamiral, s. 251; riksamiral, s. 253; skeppsgårdar, s. 256; skrifvare vid Stockholms skeppsgård, s. 256. Ingen organisation för kyrkostyrelsen, s. 257. Bilagor: 259—272 I. Erik XIV:s hofordning 261—269 II. Instruktion för kanslern (och »secretereren») från Erik XIV:s tid 269—272
*
Källa: Project Runeberg ·