Ett år i Sverige

mellan hvilka tärnor sväfva i glädtig dans och bjuda mjöd ur rika, färgskiftande horn. Träder vandraren in, tillsluter sig berget och han försvinner. Sådana bergtagningar besjungas i flera af våra folkvisor och i mången mundtlig tradition fortlefva de ännu.

I Jorden bo Elfvor. De äro antingen goda eller onda och motsvara således nära Isländska Eddans Ljus- och Svart-Alfer. De skönaste af Elfvorna bo i kullar och kallas högfolket eller ljuflingar . Elfkonungen några tum hög och Elfmodern hafva der sitt hof och sin skald, Harpomannen, hvars sång man om sommarqvällen kan höra, om man ”lägger örat till Elfva-hög” — såsom det heter i en gammal folkvisa. Om Sommarnätterna anställa de på ängen sina dansar, efter hvilka spår finnas i de ringar, som det nedböjda gräset här och der bildar. Att störa dessa dansar eller råka ut för Elfstim, är farligt. Följden deraf blir en sjukdom som af allmogen kallad Elfblåst. Elfvorna bjuda ofta menniskor till sig: unga flickor blifva Elfbrudar. Vid barnsnöd påkalla de äfven menniskohjelp, då de med dyrbara ädelstenar och guld belöna den hjelpande jordgumman. — Dvergar äro ett annat jordfolk. De bo i jordfasta stenar och äro kunniga i slöjder och trolldom Deras döttrar locka med harpospel vandraren till sig om qvällen. — Tomtarna (nära motsvarande Romarnes Larer) bo under boningshus, merendels under stallet. De äro gårdens skyddsandar och föreställas äfven såsom små: äro egensinniga och få ej retas. Vid en byggnad beror företagets framgång på den omständigheten, huruvida de gynna det eller icke. I förra fallet hör man om natten, huru de hamra och timra på den nya stugan, och dagens arbete går lätt; i det sednare göra de stockarna vinda och sneda, väcka tusende hinder och arbetet blir motgjordt, som det heter. De draga rikedom till huset (tomtelycka) och belöna husliga dygder. En folksång bevarar tvenne Tomtars namn: Ide (idoghet) och Fride (sinnesfrid). — Vetterne föreställas boende i träd. De äro ett ceremonielt folk. I stora skaror anställa de genom skogen, mellan de så kallade vårträden (för menniskor