Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Del 2. Asien och Australien

ligga ständigt åtskilliga ångbåtar och segelfartyg vid bryggorna, massor af varnbalar, hufvudsakligen innehållande bomull, fylla magasinerna, hela rader af lokomotiver, järnvägsvagnar och naftacisternvagnar stå på spåren; Usun Ada företer med ett ord en mycket liflig anblick. Redan i maj 1885 började Annenkoff att lägga de första skenorna från Kisil Arvat. Skenor, syllar, broar, lokomotiver, vaggoner och öfrig materiel beställdes från olika ryska fabriker och sändes till sin bestämmelseort. En andra järn vägsbataljon på 1,000 man fogades till den under kriget uppställda, och annan nödig arbetspersonal anskaffades. Arbetet fortskred hastigt. På de närmaste 200 km hade de ryska ingeniörerna inga sådana svårigheter att bekämpa som vid företagets början. Hvarken inbyggare, vegetation eller vatten saknades. Blott bevattningskanalerna erbjödo någon svårighet. De fingo naturligtvis ej spärras af järnvägsbanken och icke ens göras så trånga, att de under vårflödena skulle kunna skada densamma. Därför byggdes i medeltal tre gjutjärns-broar på hvarje kilometer. Allt längre utkastades de båda järnbanden mot det inre af Asien. Järnvägen fortsattes än genom ökentrakter, än öfver oaser. Annenkoff måste själf begifva sig till emiren af Bukhara och generalguvernören öfver Turkestan för att med dem rådgöra om järnvägens fortsättande till Samarkand genom emirens besittningar. Det nödvändiga området erhölls dels till skänks, dels köptes det sedermera af ryssarna. Genom Tedschen’s och Murgab’s våröfversvämningar inträdde ett uppehåll i arbetets fortskridande. Dessa floder, som under sommaren på grund af den lifliga bevattningen krympa till obetydliga vattendrag, äro i april och maj mycket vattenrika. Äfven nu växte de till betydande dimensioner och förorsakade skador på de redan fullbordade jordarbetena. Dessa afhjälptes hastigt medelst byggande af dammar på infödingarnas sätt, en 80 m lång träbro lades öfver Tedschen, och skenornas utläggning fortsattes mot Merv. I juli 1886 invigdes stationen därstädes med stora högtidligheter.

I Merv gjordes ett uppehåll under den starkaste sommarhettan, men i midten af augusti upptogos arbetena å nyo. Ehuru man hade att genomkorsa en af Kara Kum’s ödsligaste delar, där öknen har nära 250 km bredd, kunde