Tillbaka Read Runeberg

Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Del 4. Amerika

Originalsida 114
Originalsida 114
Originalsida 114
Originalsida 115
114–115

Sida 114

hufvudet i medvetandet därom, att de böjde det för nödvändigheten. Så småningom återuppbyggde de sitt samfund, och så småningom mildrades deras bittra känslor mot männen från Norden. I vår tid är det endast hos de äldsta bomullsmagnaterna från Carolina, som man träffar spår af det stolta hat, hvilket funnit ett så rörande uttryck i Söderns sånger.

Den tredje klassens människor i sydstaterna är den hvita arbetarbefolkningen. Den är född i dessa trakter, dit nästan ingen invandring af främmande arbetare äger rum. I Nord-Carolina t. ex. äro icke mer än 2 % af arbetarna inflyttade. Om dessa hvita är icke mycket att säga. Söderns hvita arbetare måste alltid gå under, åtminstone ekonomiskt, emedan hans medtäflare, negern, bättre tål värmen och arbetar för en lägre dagspenning. Sydstaternas hvita arbetarbefolkning är isynnerhet sysselsatt i fabrikerna. Negrerna kunna nämligen icke sköta maskiner. Bomullsspinneriets surrande ljud verkar söfvande på dem. Om Söderns hvita arbetare gäller i allmänhet, att de äro okunniga, försupna, till kropp och själ fördärfvade. Icke dess mindre anse de sig själfva som adelsmän i förhållande till de svarta.

De svarta utgöra den fjärde klassen, och det är naturligtvis denna, som ger södern dess egendomliga skaplynne. Man kan resa hundratals kilometer i Florida och öfverallt se samma eländiga träkojor. Det finnes intet stängsel om den lilla byggnaden, ingen trädgård och ingen blomkruka i det sneda fönstret. Går man in i stugan, finner man ett rum — stugan har vanligen blott ett — som icke har nagra andra möbler än ett bord och ett par träbänkar; sängplats är golfvet. Det finns i detta rum icke den minsta öfver-flödsartikel, icke en tafla, knappast en spegel. För sadant har negern på landet intet sinne. Sina små inkomster använder han för sitt torftiga hushåll. Hans enda nöje är att gå och pyssla med sitt jordstycke, omgifven af sina barn och sina magra, långörade, svarta svin. Likväl äro negrerna lyckliga människor i jämförelse med söderns missnöjda hvita arbetarebefolkning. Sammy och hans svarta hustru Aunty se allt i ljust. När de hålla kalas för grannarna med potatis, majs och fisk, stråla deras glänsande svarta ansikten af den högsta mänskliga lycka, och när Sammy och Aunty med

Källa: Project Runeberg ·