Sida 183
indianerna nästan endast under våra aftonsamkväm hängåfvo sig åt, men då också samtliga och med stor ifver.
En het middag, då jag flyktade undan för bin och flugor i min bostad till Palekos stora hus, fann jag detta svalt och trefligt samt fritt från obehagliga insekter. Männen gungade i hängmattor — deras hufvudsysselsättning, då de äro inomhus — och sedan jag för högtidlighets skull en stund suttit på hedersplatsen, en pall, hög som en cigarrlåda, följde jag männens exempel.
Man kunde tro sig i en jättestor bikupa, lyckligtvis utan ^----J~1----
var nästan cirkelformig och i genomskärning 15 m; två väldiga bjälkar, 9 m höga och på 3 V2 m af stånd från h varandra, uppburo i midten den väldiga halmkupolen, som föröfrigt hvilade på vågrätt liggande bamburingar och öfver dem rätt uppåt till taköppningen böjda stänger. Den rök-svärtade kupolen hvilade på den kretsformiga väggen, som var hopfogad af l 1 ¡2 meter höga bjälkar; den var delad endast genom två för mig mycket för låga dörringångar, som lågo midt emot hvarandra.
Mellan väggen och bjälkarna i midten voro hängmattorna utspända, så att det yttre rummet blef indeladt i ett antal visserligen öppna gemak. Det stora rummet i midten innanför hufvudbjälkarne var kök och upplagsplats för proviantkorgar, lerkärl, mattor, mortlar, kalabassor m. m. Vid hufvudbjälkarna voro med slingerväxter fastflätade käppar, på hvilka hängde kurbits-skålar och bundtar af tobaksblad; från en tvärslå hängde stora fåglar med ben och stjärtar af flätad halm. De sågo särdeles underliga ut, men deras uppgift var endast att på ett prydligt sätt förvara de majskolfvar, af hvilka deras inre
Källa: Project Runeberg ·
