Sida 28
skinnet mot att bli sönderskuret af isen på vattnet och af stenar, när man lägger i land. Ofvanpå däcket äro vanligen
6 tvärremmar fästade framför kajakringen och 3 till 5 bakom den. Under dessa remmar stickas alla vapen och redskap, så att de ligga säkert och bekvämt till, när de skola användas. Vid somliga af remmarna fästes det fångna bytet.
En kajak är så lätt, att den utan svårighet med hela sitt tillbehör af redskap bäres på hufvudet ofta flera mil öfver land.
Till att ro den användes en tvåbladig åra, som hålles på midten och stickes i vattnet omväxlande på hvar sida, liksom de åror man här hemma allmänt begagnar till kanoter. I vackert väder begagnar kajakroddaren den s. k. halfpälsen. Denna är gjord af vattentätt, afhåradt skinn och är ihopsydd med senor.
I dess nedre kant är en dragrem, som kan afpassas så, att kanten precis omsluter kajakringen, så att halfpälsen kommer att sluta vattentätt samman med kajaken. Den-Helpäls. na halfpäls är tillräcklig att
afhålla mindre böljor från att slå in i kajaken. Blir sjögången högre, brukas emellertid helpälsen; den är sydd på liknande sätt som halfpälsen och omsluter kajakringen liksom denna, men den är längre upptill, har ärmar och går med en hätta helt och hållet öfver hufvudet. Den snöres tätt till rundt omkring ansiktet och handlederna, och med den på kan kajakroddaren gå tvärs igenom bränningarna och kan kantra rundt och resa sig igen utan att bli våt och utan att det kommer en droppe vatten in i kajaken.
Man kan förstå, att en farkost af kajakens form icke är lätt att sitta i utan att kantra och att det behöfs ganska
Källa: Project Runeberg ·
