Sida 62
gårdar samt den krets af täcka villor, som i andra städer pläga omgifva själfva affärscentrum; det är därför, att ingen vill slå sig ned där, emedan man ej vet, hur länge källorna skola flöda; om dessa skulle utsina, då blefve staden öfver-gifven, såsom redan skett med många andra. Man stannar där blott i förbigående för att spela på börsen och vinna guld, och man lämnar staden lika lätt och hastigt som man kommit, för att styra kosan till andra i blomstring stadda samhällen.
Titusville, som har bredare gator, bättre stenläggning och vackrare hus samt åtskilliga industriella anläggningar, gör ej fullt samma nedslående intryck. »Krachen» har dock träffat en massa spekulanter, tillintetgjort mycken ägendom och förjagat många invånare från staden. Titusville syntes oss följaktligen snarare tillhöra det förflutna än det närvarande. Intet kan här försona människorna med deras vistelseort, och om då affärerna gå dåligt, anse de sig sakna fotfäste och draga vidare.
Det för några få år sedan anlagda Bradford, som vuxit upp till en stad med omkring 15 tusen invånare, är lika vårdslöst uppfördt som dess grannstäder, men äger ännu ungdomens och nyhetens behag. Stadens hela utseende erinrade mig lifligt om de unga grufstäderna i Colorado och Nevada, sådana de voro vid mitt besök därstädes 1876 och 1879. Där fanns för det första en af hundratals fotgängare och åkdon trafikerad gata, som man anlagt i själfva dalsänkningen utan afseende på, om den passade för en stad eller icke, och denna gata var betäckt med fotshögt damm. Gångbanorna, som voro af plank och lågo vid pass 30 cm högre än själfva gatan, sträckte sig utefter de låga, med langt utskjutande brädtak försedda husen. Hvarje hus utefter denna gata, som möjligen är ett par km lp,ng, är en affärslokal, det vill säga en handelsbod, restauration eller krog åt gatan, och inåt gården ett tarfligt möbleradt boningsrum. Endast några få hus i detta egendomliga^ samhälle äro af sten och två våningar höga, och till dem höra i främsta rummet teatern, tidningsbyråarne och oljebörsen. Vid ena änden af denna gata, som tyckes hafva uppstått under en enda natt, ligger järnvägsstationen, som består af ett skjul med en afstängning för kassören, hvilken med revolvern vid
Källa: Project Runeberg ·
