Sida 66
blir gräset högt och frodigt, men ju högre och torrare prärien är, dess finare blir gräset och flätar då ihop sig i täta massor. Detta gräs ntgöres hufvudsakligen af arter af släk-terna Sesleria, Bouteloua och Festuca, hvilka i dessa vatten-fattiga trakter äro af stor vikt därigenom, att de äfven under vintern och den hetare årstiden bibehålla en stor del af sitt näringsvärde. Bland dessa må särskildt framhållas »buffelgräset», som uppnår en höjd af omkring 10 cm och som tillsammans med en klöfverart utgjorde den amerikanska buffelns förnämsta föda. Korgblomstriga och ärtväxter äro också rikt företrädda i präriernas flora, och bland de förra uppträda solrosor och astrar i stor mängd.
Stäppernas flora utmärkes äfven af många ärtväxter och syngenesister, särskildt en mängd artemisia-arter, af hvilka senare en buskartad malört uppträder i sådana massor, att hela landskapet däraf får en prägel af enformighet och på samma gång en egendomlig färgton, stötande i grått och brunt, och dessutom chenopodiacéer . Hela detta område bildar en i botaniskt afseende väl begränsad provins, »arte-misiernas och chenopodiacéernas rike».
Prärierna skola snart försvinna, ty de äga den utmärk-taste åkerjord. Solhettan gifver dem deras torra, förbrända utseende, men de undre jordlagren hållas fuktiga af vattenmassor, som oupphörligt strömma ned från Klippbergen och leta sig väg under präriernas gräsmatta. Nu måste plogen göra sitt verk. Bössan har uppfyllt sin skyldighet, ty indianer och vargar hafva nästan försvunnit.
Vår resa 1876 hade ej uteslutande nöjet till mål; väl ville vi jaga bison och prärihöns, men det låg oss mera om hjärtat att lära känna ett land, på hvars utomordentliga bördighet man öfver allt ser sådana beundransvärda prof. I det härligaste väder afreste vi från Topeka i Kansas, och redan strax utanför staden kommo vi in i det bäst odlade landskap, man kan få se. Hela landet på en sträcka af nära 50 mil väster ut, som en gång var en »böljande grässlätt», kunde man nu med allt skäl kalla ett »böljande paradis». De vackra höjdsträckningarna, som sakta slutta ned mot talrika floder och bäckar, äro besådda med majs och andra sädesslag, hvilka omväxla med fruktträdgårdar och små skogsdungar. Flodernas vatten är icke grumligt och gulaktigt,
Källa: Project Runeberg ·
