Förfalskningar af närings- och njutningsmedel

FÖRFALSKNINGAR AF NJUTNINGSMEDEL. . 33

B. Alkoholhaltiga njutningsmedel.

I fråga om de alkoholhaltiga njutningsmedlen äro förfalskningarna på många områden särdeles allmänna. Börja vi med vin, hvarmed rätteligen endast förstås den dryck, som uppstår, när man efter konstens och vetenskapens regler låter vindrufvans saft jäsa och klara sig, så hafva förfalskningarna häraf varit så omfattande, att de förnämsta vinproducerande länderna vidtagit vidlyftiga och detaljerade speciallagstiftningar för att förebygga desamma. Ofta har det visat sig svårt att fast fixera gränsen mellan så kallade »förbättringar» och förfalskningar. Till de förra vilja vinfabrikanterna räkna att neutralisera för hög syrehalt i drufsaften, som skall jäsas, och tillfoga socker i mån efter den alkoholhalt som önskas (s. k. chaptalisering), att utspäda för sur drufsaft med vatten under tillfogande af socker (s. k. gallisering), att drufsafterna (skal och stjälkar) upprepade gånger jäsas med sockerlösningar, då mycket större vinkvantitet erhålles (s. k. petiotisering), att tillfoga gips för att klara vinet, blanda olika vinslag med hvarandra etc. Dylika »förbättringar» äro delvis tekniskt berättigade, delvis icke. Alldeles förkastligt är att utgifva de s. k. konstvinerna, som beredas af vatten, socker; alkohol, mineralbeståndsdelar och essenser, såsom vin. En sådan vara skall åtminstone genom sitt namn tydligt utvisa sin egenskap att icke vara äkta vin, likasom t. ex. margarin icke får säljas under namn af smör. Sak samma är förhållandet med »vin» fabricerat af russin, korinter, frukt- och bärsafter, socker, sirap och sprit. Sådant »vin» fabriceras dock i stor skala i Tyskland, Frankrike m. fl. länder. I England fabriceras portvin af cider, brännvin och sandelträ, sherry af öl, brännvin och korinter; s. k. Elbesherry beredes af jästa dadlar, fikon och sprit. Viner, som från produktionsorten utsändas med öfver 15 proc. alkohol, såsom portvin, sherry, marsala, madeira etc., äro redan där försatta med sprit, enär vid naturlig jäsning denna alkoholhalt i ett vin aldrig kan öfverskridas. Denna sprit skulle egentligen vara drufsprit, d. v. s. erhållen genom destillering af vin och vinräster, men häremot syndas mycket, måhända minst vid marsalavinet, som i sig själft är relativt billigt. Äljes har, som

Verdandis småskrifter. 73. 3