Sida 35
4. Förfalskningar af njutningsmedel
FÖRFALSKNINGAR AF NJUTNINGSMEDEL. 35
socker etc. Bl. a. i England förekomma dessa ofta. För humle angifna surrogat äro malört, pors, kolokvint, gentiana m. fl. delvis mycket skadliga. I andra länder, särskilt Bäjern, äro däremot alla surrogat strängt förbjudna. Mörka ölslag färgas stundom med kulör af bränt socker, bvilket visserligen i och för sig icke är hälsoskadligt, men ofta sker för att dölja grumling eller andra fel. För att höja sötman och göra ölet »fylligare» har förekommit tillsats af glycerin, hvilket naturligtvis äfven är förkastligt. Tillsatser af konserveringsmedel, såsom salicylsyra etc., tolereras ej häller af skäl som vid vin anförts. Analyser af öl afse vanligen bestämmandet af halten af alkohol, extrakt (hvaraf ölets näringsvärde betingas), mineralämnen, syror och främmande tillsatser äfvensom färg, genom jämförande med normallösningar, och fyllighet. Ett stort antal prof af svenska maltdrycker hafva vid analys visat i medeltal: alkohol i volymprocent:
Porter 7,65 bäjerskt öl 5,35 pilseneröl 4,72
iskällardricka 3,28
lagerdricka 3,28
svensköl 3,13
svagdricka 1,33 samt extrakt i viktprocent:
porter 7,22 bäjerskt ö 5,79 pilseneröl 4,77 iskällardricka 3,33 lagerdricka 3,33 svensköl 7,53 svagdricka 2,87
Af destillerade alkoholhaltiga drycker är antagligen konjak (cognac) mäst utsatt för förfalskningar. Att den vara, som säljes under namn af konjak, är något annat än äkta, oförfalskad, af drufvor erhållen konjak, torde till och med hafva ingått i det allmänna medvetandet. Sådana statistiska uppgifter, som att år 1896 af producerade 2,022,134 hektoliter fransk konjak endast 58,652 hektoliter eller 2,9 proc. voro destillerade af drufvor och att rästen utgjordes af spritblandningar, kunna endast bestyrka
Källa: Project Runeberg ·