Sida 10
3. Lärda sällskap
10 FREDSRÖRELSEN.
Goldschmidt och engelsmannen Vernon-Harcourt. År 1874 framlade hr Goldschmidt såsom denna komités ordförande ett fullt utarbetat förslag rörande skiljedomstolars samman- sättning och arbetssätt. Detta förslag antogs af sällskapet vid dess sammanträde 1875 och har utgjort grundvalen för de senare framkomna förslag i samma syfte, hvartill vi längre fram återkomma. . År 1877 anbefalde sällskapet varmt intagandet af skiljedomsbestämmelser i alla inter- nationella traktater, och sedan dess har sällskapet oupp- hörligt sysselsatt sig med ifrågavarande ämne. År 1891 betonade det vid sitt möte i Hamburg än en gång sin ståndpunkt i frågan och förklarade sig hålla fast vid be- sluten från 1874 och 1875. |
Det andra sällskapet är Association pour la réforme ct la codification du droit des gens (Sällskapet för folkrättens re- formerande och samlande i en egen lagbok). Detta sällskap har såsom sin mera speciella uppgift att bland allmänheten sprida de principer, som det förra teoretiskt behandlar och utarbetar. Särskilt sysselsatte sig sällskapet med skilje- domssaken vid sin kongress i London 1877.
Ett tredje lärt sällskap som här bör omnämnas, ehuru det ej är specielt folkrättsligt, är Franska Institutet, sär- skilt dess afdelning för moraliska och politiska vetenskaper. Också där började behandlingen af skiljedomsfrågan år 1873, och sedan dess har denna fråga gång på gång varit upptagen till behandling, t. ex. år 1887 med anledning af ryssen, professor Kamarowskys bok om skiljedom, och år 1889, då hr Frédéric Passy, fredssakens mångårige för- kämpe, intog dess presidentstol. Åtskilliga af institutets medlemmar ha utarbetat betänkanden och öfversikter öfver skiljedomsfrågan, hvilka föredragits inom sällskapet. Så har man detta institut att tacka för framkomsten af det utförliga arbete öfver skiljedomssaken, som år 1892 erhöll dess stora pris, och hvilket förnämligast tjänat såsom källa vid utarbetandet af denna lilla skrift.
Källa: Project Runeberg ·