Sida 25
SKILJEDOMAR I 19:E SEKLET. 25
samlade sig i närheten af Trier. Då intervenerade Eng- land i kraft af Paristraktaten. OÖOsterrikaren grefve Beust föreslog att nedrifva fästningen och neutralisera storhärtig- dömet, och Londonkonferensen godkände denna lösning.
Också i flera andra fall har medlingsprincipen kommit till lycklig användning, men det skulle föra oss för långt att här omnämna dem alla. Vi skola endast för att också visa medaljens frånsida peka på de fall, då användningen af detta medel misslyckats. 7 I kriget mellan Danmark och Tyskland-Osterrike 1864 1 gjorde England ett medlingsförsök i enlighet med Paris- traktaten. Det föreslog att frågan om, hvarest gränslinien borde dragas genom Slesvig, skulle afgöras genom skilje- dom af en neutral makt. Tyskland och Osterrike förkla- rade sig också villiga härtill, men Danmark afslog. Lika- ledes föreslog först Preussen själf och senare Frankrike, att till vägledning vid afgörande af gränsfrågan en folk- omröstning skulle äga rum inom Slesvig; men äfven detta afslogs af danskarna, d. v. s. af danska regeringen.
Vid uppgörelsekriget mellan Preussen och Osterrike 1866 gjordes, så vidt mig är bekant, inga medlingsförsök från något håll.
Vid utbrottet af 1870 års krig försöktes medling först af Ryssland, som lyckades få Leopold af Hohenzollern att för ögonblicket taga sin kandidatur till spanska tronen tillbaka; men den franska regeringens tillvägagående jämte Bismarcks sätt att handskas med Emserdepescherna gjorde resultatet häraf om intet. VSenare försökte England att intervenera, men dess ansträngningar ledde ej till något resultat.
ÅL VEG fr SSE fan oden, FORARGA > (ir "TAN NON I pj
LISAS lll € PETER |
j—-— VV MM mm, I
ET fr fb GAN
ww
-H 8
9. Skiljedomar i 19:e seklet.
Under loppet af detta århundrade ha fälts mellan fyrtio och femtio skiljedomar. Vi kunna naturligtvis ej genomgå dem alla; vi uttaga Alabamasaken såsom den berömdaste för utförligare redogörelse, men skola först göra
— Verdandis småskrifter. 49. ; 2
=S MM DT ce RR RS AM a
