Sida 3
= - SAT tt
1. Inledning.
Fredsfrågan är frågan om krigs ersättande med skiljedom. Fredssakens motståndare tro eller låtsa stundom tro, att fredsvännernas mål är "fred mellan folken" i den me- ningen, att några tvistefrågor nationerna emellan ej mera skola förekomma och kriget därigenom göras öfverflödigt, och de beteckna — då med mycken rätt — fredssträf- vandena såsom opraktiska drömmar. Emellertid, freds- sträfvandena gå ej alls ut på att omöjliggöra alla an- ledningar till krig, hvilket, om det någonsin lyckas, måste bli ett resultat af den allmänna moraliska utvecklingen; de gå endast ut på att omöjliggöra kriget själft, att ändra sättet för möjligen uppkommande tvistefrågors afgörande, så att detta afgörande i framtiden kommer att ske på lagens och rättens, ej på våldets väg.
Det fanns en tid, då den enskilde icke ägde något annat medel att skaffa sig rätt gent emot en väldsvärkare än att draga ut mot honom med vapen i hand, slå ihjäl honom och förstöra hans ägodelar; detta tillstånd betrakta vi nu alla såsom barbariskt, och det har länge sedan af- lösts af en samhällsordning, där lag och rätt skipas af därtill utsedda personer, och tvistande taga sin tillflykt till domstol och icke till knifven. En liknande rätts- lig ordning är det, fredsvännerna önska införd, jämväl när det gäller nationerna. ÅAfven dessa skola få sina tvistefrågor afgjorda genom ett domstolsutslag i stället för att genom krig få dem — icke afgjorda, utan endast för tillfället undanskjutna. Krig föder krig, det är en gammal sats som alltjämt besannas; men en en gång af- gjord rättstvist är och blir afgjord, åtminstone tills helt nya omständigheter komma i dagen, hvilka kunna nöd- vändiggöra anställandet af en helt ny rättegång.
Man talar också om en annan metod att undanrödja krig, nämligen neutralisering af land och vatten. Genom
