Sida 34
et DNR AG 4
RR RNE KR NR me
34 - FREDSRÖRELSEN.
fram värkliga grunder, och kriget skulle kanhända aldrig ens komma i fråga.
Det gäller dessutom om tvister af internationell poli- tisk natur, att de nästan alltid låta föra sig tillbaka till ganska enkla juridiska och folkrättsliga begrepp och så- lunda iogalunda skulle blifva så kinkiga att afgöra, som man gärna föreställer sig.
Det är emellertid en inskränkning i skiljedomstolens kompetens, som såvidt mig är bekant göres af alla för- fattare, nämligen i fråga om sådana tvister som beröra staternas snre politik, deras nationella själfständighet. Så- som en hufvudpunkt i alla de förslag till skiljedomsöfver- enskommelser, som hittills framkommit, finnes också upp- tagen principen om okränkbarheten af nationernas inre själfbestämmanderätt. Svårigheten vid att hänskjuta så- dana frågor under en skiljedom ligger naturligtvis däri, att man har så svårt att förvissa sig om domstolens fulla opartiskhet. Emellertid finnes alltid den medelvägen att, då det gäller ett folks själfständighet, stadga valfrihet i fråga om användandet af skiljedom för den nation, mot hvilken angreppet är riktat. En sådan bestämmelse är, såsom vi hafva sett, intagen i den amerikanska skiljedoms- traktaten, hvilken ju är den enda, som nu existerar. |
11. De vanligaste invåndningarna mot skiljedom.
Det är två invändningar som vanligen göras gällande gent emot skiljedom i internationella tvistefrågor. Den ena är frånvaron af en lagbok, i enlighet med hvilken skiljedomarna kunde fatta sina beslut, den andra gäller svårigheten att alltid kunna värkställa de fälda domarna.
Den första invändningen är just icke mycket värd. Också inom de enskilda samhällena har det existerat en tid, då man ingen lagbok ägde, utan domarne dömde, såsom det heter, enligt fädernas sed och eget bästa för- stånd. Det har för öfrigt redan fälts en hel rad af skiljedomar, som ingen har haft något att anmärka emot,
