Sida 29
SKILJEDOMSFRÅGANS TEORETISKA LÄGE.
10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge.
Såsom redan framgår af det föregående, har skilje- domsfrågans teoretiska sida blifvit ganska utförligt behand- lad, så väl inom fredsföreningar och fredskongresser som af folkrättslärda sällskap och folkrättslärda författare.
Den förste, som systematiskt framstälde folkens rätt till fred på samma gång han sökte staka ut den väg man borde följa för att nå fram dit, var den store tyska filoso- fen Immanuel Kant. Han har utgifvit en särskild liten skrift: "Zum ewigen Frieden" ("Den eviga freden"), en tung och trögläst bok efter hans vana, men genomträngd af frisinne. Då man väl kämpat sig igenom den, får man en annan syn på den lilla torra mannen, om hvilken det berättas, att han endast en gång visade sig ute före sin vanliga spatsertid och då springande längs gatorna — den dag då underrättelserna väntades från Paris om "människo- rättigheternas'"" proklamerande. Hans lilla bok har lagts till grund för den största af de nu existerande fredsför- eningarna, den Internationella freds- och frihetsligan, om hvilken vi förut talat.
Pet faller af sig själft, att innan en så genomgripande förändring i vårt hela mellanfolkliga lif som krigets ersät- tande med skiljedom kan bli genomförd, måste i alla hän- delser de mäst väsentliga af de svårigheter, hvilka kunna vidlåda skiljedomssystemet vara genomdebatterade och klar- gjorda. Mycken vägledning vid diskussionen af dessa frå- gor kan hämtas ur den praktiska erfarenhet man redan gjort genom de skiljedomar, som hittills hafva förekommit, och för öfrigt hafva så väl Folkrättssällskapet som enskilda folkrättslärde utarbetat fullständiga förslag angående en framtida skiljedomsinstitutions organisation och befogenhet.
Förslag till organisation.
Om man tänker sig skiljedom gjord till en fast insti- tution nationerna emellan, så är det klart, att den prägel af full frivillighet i hvarje särskilt fall, som nu är oskilj- aktigt förenad med begreppet skiljedom, i någon mån kom-
