Sida 30
10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge
a SET. va FR 2 SA Fn jr ARR as
30 ; - FREDSRÖRELSEN.
mer att ändras. Många författare äro också af den me- ningen, att man så mycket som möjligt skulle göra den mellanfolkliga skiljedomsinrättningen lika med en vanlig civil domstol, på förhand utnämna domare, hvilka tjänst- göra för lifstid, och hvilkas värksamhet bestämmes af en formlig lag, bindande såväl för dem, som för parterna själfva. Andra åter föredraga att så mycket som möjligt bibehålla domstolens karaktär af frivillig och tillfällig, låta domarne väljas för hvarje särskilt fall af de stridande makterna själfva eller till någon del af neutrala stater och inskränka dessa domares befogenhet till att behandla den föreliggande stridsfrågan i en formulering, som förut god- känts af parterna. ; ;
Vi skola i korthet redogöra för de viktigaste af de förslag till skiljedomstolarnas organisation, som hittills framkommit, äfvensom för de resultat man kommit till med afseende på domstolarnas befogenhet.
Genom fredsföreningarnas försorg ha ett par förslag utarbetats, ett på uppdrag af de engelska fredsföreningarna af en bekant, numera afliden engelsk jurist, professor. Léone Levi, och ett af den likaledes aflidne presidenten för den "InternationeHa freds- och frihetsligan", fransman- nen Charles Lemonnier. Likaledes har ett förslag fram- stälts af den nitiske danske förkämpen för fredssaken, Fredrik Bajer. Samtliga dessa förslag åsyfta emellertid mera att bilda en bekväm öfvergång från det nuvarande tillståndet till det framtida, då skiljedom skall vara en värkligt permanent institution, än att lämna något egent- ligt skema för den slutliga ordningen. Merai riktning mot en slutlig lösning gå de röster som höjt sig för att såsom fast och allmän skiljedomare välja påfven, samt för att välja redan befintliga organiserade institutioner, t. ex. juridiska fakulteten vid något större universitet eller — såsom det värkligen ägde rum år 1879 i en tvist mellan Förenta staterna och republiken Nicaragua — Frankrikes högsta domstol, till skiljedomstol. På den interparlamen- tariska fredskonferensen i Paris 1889 väcktes förslag att till skiljedomare mellan stridiga nationer alltid välja dessa länders högsta domstolar, ett förslag som dock föll
igenom, väsentligen genom dansken Fredrik Bajers be- mödanden.
Källa: Project Runeberg ·