Sida 10
Inledning
4“ -4 Barbarerkungar drogos, väpnade för krig. i jätteekars skugga på förvuxen stig af oxar med förgyllda ok och korg kring mule, och likt en hvit kalott låg öfversnöadt Thule. Ren jordens fåglar, praktfullt skiftande till färgen, rundt honom kretsade i solbelysta ringar, och morgonmolnen brunno likt flamingons vingar. Bedårad steg han ned bland herdarne på bergen. Han band en vinlöfskrans samt ryckte upp med rot ett rosenstånd, som knoppadt växte vid hans fot. Och vänd mot tvenne änglar, hvilka visat vägen, han ropade: — När I till höjden återvändt, gån båda fram till Kristusbarnets knän och sägen, att till en gåfva detta rosenstånd jag sändt. Det bär vid bladen ännu daggens glitter och talar om den skönhet denna jord besitter. Men vinlöfskransen bär jag endast till ett tecken, och Kristus skall på tecknet känna mig igen. När på den gamles långa mantel, gömd bland vecken, han storögd sitter lutad öfver stolens räcken och djupt bland skarorna af kvinnor, barn och män, som draga fram på jordens vägar, haf och floder, * 10 4
Källa: Project Runeberg ·