Sida 144
VI. Sardanapals bål
Sardanapals ögon glimmade, och han reste sig en smula från kuddarna. — Och vårt skönhetskrig? — sporde han. —- Har jag öfverträffat dig? Då gick Hans Alienus till takets kant och gaf ett tecken. I detsamma öppnades på kvidande gänglor en af gårdens portar, och fem bårar in- buros, lastade med det präktigaste af de skatter som han medfört från Babylon. Där lågo fat af ädelmetall och kannor med påfågelsfjädrar stuckna i kalken. Rökelsekar, tunga, gråaktigt skiftande pärlknippen och guldsmycken med kornblå stenar släpade i marken, och öfverst på hvar bår gräns- lade en kedjelagd lefvande tigerunge. Nu Hans Alienus : — Hvad värde ha några kannor och fat! Men inbillningens lampa lyser öfver dem, och jag hör guldsmedernas flitiga knackande med sina små hammare, de fattigas gråt, de girigas sömnlösa pustande, tjufvarnas raspande dyrk, de lyckligas larmande jubel och de plundrade städernas ångest- skrik. Lifvet visar mig sin lysande blomma, mot hvilken alla safter sugas upp. Sardanapal nickade utan att svara och klap- pade tre slag i händerna. Då öppnades en annan af gårdens portar och 144
Källa: Project Runeberg ·