Read Runeberg

Hans Alienus: II. Hades

Originalsida 169
Originalsida 169
Originalsida 168
Originalsida 169
168–169

Sida 169

VII. Hans Alienus uppsöker Pontius Pilatus i Jerusalem

f-.........— - - -.............-.....................................................-* ! . ! i — Du vill påtagligen helst glömma min sann- sägande vaxtafla. — Här ser du ett besynnerligt plagg, funnet i en af Jerusalems kungagrifter. De gråludna skinn- pjäxorna däremot lära vara från yttersta Thule. Jag köpte dem af en sjöröfvare, en våldsman, som på andens eller krigets fält kunnat bli ett odödligt namn. — En sista gång dristar jag fråga, om du icke vill pröfva min vaxtafla med att uppteckna en sanning? Pontius Pilatus ryckte på axlarna. — Hvarför skulle jag påtruga din vaxtafla ett eller annat infall? Förlåt mig en ohöflighet, men sannsägare äro ledsamma gäster och lika ledsamma värdar. Sub rosa vill jag tillstå, att jag är en vän till Pyrrhons från Elis läror. Jag vet ingenting med säkerhet, icke ens att jag ingenting vet. Hvil- ket nöje skulle också sanningen bereda dig eller mig? Lofva ville jag en bländande lögn! Säg mig en sådan, och jag skall betala dig frikostigt och göra dig till min græculus. Sanningen har ofta icke högre panna än så. (Han höll två fingrar bred- vid hvarann.) Men den fyndiga osanningens panna är lika ofta så här hög. (Han höll fyra fingrar bredvid hvarann.) Sanningen är det tråkiga, det i 169

Källa: Project Runeberg ·