Sida 295
Motstånd mot unionen. 1434—1470
kunna fatta fast fot. Större trohet visade den andra skaran, som konungen utsände under befäl af sin svåger herr Gustaf Karlsson, höfvidsman i Kalmar, och herr Birger Trolle, höfding i Värend. De drogo ned i Bleking och underlade sig åtminstone den östra delen; herr Birger tog tills vidare sitt hög-qvarter på Lyckå slott vid utloppet af Lyckebyån.
Sjelf drog sig konungen norr ut, for att sätta landet fullständigt på krigsfot och i synnerhet för att med ifver bedrifva utrustningen af flottan. Af de bref, utgångna ur hans kansli, som blifvit till vår tid bevarade, se vi, att han den 27 februari (1452) från Stenbrohult i södra Värend utfärdade påbud för kusttrakterna om en skeppsskatt, som vore afsedd att forse flottan med lifsför-nödenheter; skatten fördelades i s. k. gärder, hvar och en bestående af tre
223. Ahus kyrka, tödrn sidan. Skåne.
tomma tunnor, fyra spann siktadt mjöl, åtta spann rensadt malt, ett pund smör, ett pund fläsk, två pund kokött och fårkött, ett pund fisk, ett pund ost, en spann gryn och en mark penningar, och skulle om en sådan gärd förena sig sex och sex af bönderne samt tolf och tolf af landborne (arrendatorerne). Radet hade tillstyrkt upptagandet af denna skatt och beseglades konungens kungörelser af riksråden herrar Erik Eriksson, Gustaf Karlsson, Sten Pedersson, Erengisle Nilsson och konungens frände Tord Bonde (vapen, fig. 225). Den 12 mars har konungen hunnit till Ringstadaholm och gifver der föreskrifter om folkbeväpningen inom länet: sju bönder skulle sända den åttonde i fält, lika så sju landbor den åttonde, och skulle deras utrustning bestå af pansar, sköld, jernhatt, armborst, glafven (spjut), pålyxa och åtta tolfter pilar.
Källa: Project Runeberg ·