Sida 108
Kappsegling om en man af Ulyss Rogers
HVAR 8 DAG
C. FR. WÆRN f.
"|~~^en 31 oktober slöts ett synnerligen
verksamt lif, då en af vårt lands högst förtjänte och mest ansedda medborgare f. d. statsrådet och presidenten Carl Fredrik Wærn afled å sin egendom Baldersnäs i Dalsland.
Carl Fredrik Wærn tillhörde en gammal familj, som härstammade från Norge och till hvilken hörde den Anna Colbjörnsdotter, som är känd från Carl XII:s belägring af Fredriks-hall 1716. Den förste Wærn, som öfverflyttade till Sverige, var Matthias Wærn, den nu af-lidnes farfar.
Wærn var född 1819 i Göteborg och • son till den bekante riksdagsmannen i borgarståndet, bruksegaren Carl Fr. Wærn. Efter studier hemma och i utlandet ingick han vid 21 års ålder på sin faders kontor och blef 18 år senare vid dennes död chef för firman
C. Fr. Wærn.
Redan 1847 hade han efterträdt sin far i borgarståndet, då denne nedlagt riksdags-mannaskapet. Han bevistade nu som riksdagsman för Göteborg ståndsriksdagarne 1847—66 och valdes därefter till stadens representant äfven i Andra kammaren men afböjde detta mandat och antog i stället val till Första kammaren, hvilken han ännu vid sin död tillhörde. I riksdagens arbete deltog han med kraft och intresse. Bland reformer, som på hans initiativ genomförts, märkes utvidgade medborgerliga rättigheter för ju-darne och en ny mellanrikslag (1868).
Den 3 januari 1870 inkallades Wærn i statsrådet som chef för finansdepartementet i Adlercreutz’ ministär. Bland de författningar, han som finansminister kontrasignerade, må nämnas ny mellanrikslag, ny myntlag, förändrad författning för enskilda banker med rätt för dem att utgifva egna banksedlar m. fl.
Den 28 september 1874 tog Wærn afsked från statsrådsarbetet. Han blef nu president i kommerskollegium och kvarstod där till år 1891. Ar 1878 var han Sveriges ombud vid den internationella myntkonferensen i Paris.
Vid Upsala universitets jubelfest 1877 utnämndes han till filosofie hedersdoktor. Han var ledamot af vetenskapsakademien och landtbruksakademien samt hedersledamot af en del lärda samfund. Ar 1892 beslöt bruks-societeten att gifva honom järnkontorets stora guldmedalj för hans arbete för tackjärnstion-dets och hammarskattens afskaffande. Från trycket har han utgifvit en mängd arbeten af stort värde, bland dem en studie om Norrbottens läns skogsförhållanden.
I Göteborg har han varit en af stadens mest framstående män, och hans arbeten dels som riksdagsman och dels som kommunalman skall där sent glömmas.
Nyutnämnde chefen för k. landtbruksstyrelsen
ÖFVERDIREKTÖREN M. von FEILITZEN.
Källa: Project Runeberg ·