Sida 12
4. Armodet bland de tyska industriarbetarne
var en fullvuxen manlig väfvares daglön i genomsnitt kr. 1,20 (högst kr. 1,80), en kvinlig kr. 1,00 (högst kr. 1,25), en ynglings kr. 0,70 och en flickas kr. 0,56 — för 11 till 12 timmars arbete. I följd af att blott i de bäst betalade arbetsgrenarne i Tyskland en årsförtjänst af 8 till 900 kr. kan ernås, måste föräldrarne i otaliga fall tillgripa sina barns arbetsförtjänst. Enligt fabriksinspektörerna — statstjänstemän, som det åligger att besöka fabrikerna och beifra därstädes förekommande missförhållanden — funnos 1884 i 22,253 tyska fabriker 153,400 barn under 16 år, däribland 54,900 flickor. De löner, som dessa unga arbetare förtjäna växla för de yngre mellan 1 och 2 kr. i veckan samt för de äldre mellan 2,50 och 5 kr. Den sedliga förvildningen och det kroppsliga förderfvandet at dessa unga öfverklagas med enhällighet och eftertryck af fabriksinspektörerna. Ytterligare ett bidrag till kännedomen om, hvad storindustrin ofta innebär för arbetaren, finna vi hos en forskare öfver förhållandena i Aachen: “Under husindustrins välde arbetades i Aachens tygtillvärkning från klockan 7 till 7 — efter maskinernas införande från 6 till 8 och i den amerikanska utförselns blomstringstid äfven om nätterna. I det minsta var arbetstiden 12 timmar, vanligen dock 14—15 timmar och ofta bevisligen 16—17 timmar.“ Följa så hemska skildringar af de hälsoförstörande värkningar, som oaflåtligt vistande i de heta, damfylda fabriksrummen ovilkorligen medför. Samma forskare har påpekat att i Aachens arbetarekvarter bo tre människor i hvartenda förefintligt rum eller kök (stundom dock ända till fem à åtta), under det att de förmögnare stadsdelarne erbjuda två rum åt hvarje person.
Enligt länsstyrelsernas uppgifter är i hela Preussen den genomsnittliga daglönen för fullvuxna manliga dagsvärkare 1,31 kr. (och i några provinser från 0,98 till 0,67 kr.), för vuxna kvinnor 0,86 kr. (i somliga trakter blott 0,59 kr.), för ynglingar 0,72 och för barn blott 0,36 till 0,18. — I den tyska rikspostförvaltningen finnas 12,085 tjänstemän med 945 kr. årslön, 2,410 paket- och stadsbrefbärare med 720 kr. och 13,000 landtbrefbärare med blott 558 kr. — Hela antalet af vid tyska järnvägarne anstälda var 1885—86 199,025 och deras sammanlagda löner uppgingo till 132,760,000 kronor, hvilket gör blott 670 kronor per man; och då måste man betänka att många skickliga och
Källa: Project Runeberg ·