Istiden : Ett skede i jordens historia

stenar inbäddade i fint bärgartspulver och hvarför den ofta har en mera lerig beskaffenhet; ytmorän, som aflastas på marken vid isens afsmältning och bildas af det på isens yta eller i isens inre förefintliga gruset; den är lucker, grusig eller sandig och innehåller skarpkantiga, ej repade stenar; vidare ändmorän, den grusvall som aflastas vid isens främre ända och ofta vid isens framryckande skjutes framför glaciären; till sist sido- och midtelmoräner, grusvallar som följa dalsidorna eller vid förening af olika glaciärer komma att följa föreningslinien mellan dessa. Vidare förorsakar glaciärisens rörelse refflor i bärggrunden och afnötning å bärghällarna, hvilken ger sig tillkänna som stöt- och läsida å dessa. Smältvattnet från glaciären söker sig i glaciärerna ned genom isens sprickor och samlar sig till älfvar, som flyta fram mellan bärggrunden och glaciären. Dessa glaciärälfvar rycka med sig stora mängder af bottenmoränens bärgartspulver, hvarför de vid sitt utträde ur glaciärporten vid isens främre ända äro högligen slambemängda. Slammet afsätter sig som varfvig lera i haf eller sjöbäcken, där älfvarna utmynna. Man har vidare att såsom hithörande bildningar räkna de nyss beskrifna rullstensåsarna.

Moräner af olika slag, refflor, flyttblock, rullstensåsar, varfvig lera, märken efter isdämda sjöar träffas allmänt inom vidsträckta områden där glaciärer nu saknas, och de vittna om en vida större utbredning af glaciärerna, och att helt andra klimatiska förhållanden varit rådande under ett föregående tidsskede i jordens historia. Detta tidsskede kallas istiden, och vi skola nu försöka framställa en åskådlig, och så vidt det på vetenskapens närvarande ståndpunkt är möjligt, trogen bild af denna tid med dess egendomliga geografiska och klimatiska förhållanden, dess djur och växtlif samt dess allmänna skaplynne, jämfört med närmast föregående tidevarfs och med det närmast följandes, hvilket är den tid vi lefva uti.