Sida 20
2. Nedisningsområdena under istiden. Istidens början; dess höjdpunkt; mildare mellantider, s. k. interglaciala skeden. Istidens öfvergång till nutiden. Nivåförändringar. Om nedisningsområdenas landskapliga beskaffenhet
och Rom ligga i vår världsdel. Däremot hade den Nordamerikanska västern endast smärre landisområden på grund af sitt torrare klimat.
Äfven på södra halfklotet har man funnit spår af glaciärer långt närmare ekvatorn, än de nu förekomma och i bärgstrakter, där de nu saknas. Huruvida det södra halfklotets istid varit samtidig med det norras, eller om de skola anses ha växelvis varit nedisade, så att, medan det ena halfklotet haft en mildare period, det andra haft en istid och tvärtom, är ej ännu utredt.
Fig. 6. Karta öfver isbetäckningen i Europa under istiden. De skuggade partierna utmärka nedisningsområdena.
Vi skola i det följande hufvudsakligen sysselsätta oss med Europa under istiden.
Man vet, att det geologiska tidsskede, tertiärtiden, som närmast föregick istiden, och hvars längd med all sannolikhet må uttryckas i milliontals år, i det stora hela karaktäriserades af mycket gynnsamma klimatiska villkor, åtminstone hvad norra haltklotet beträffar. Under förra delen af tertiärtiden frodades t. ex. uppe i nordliga Grönland och i andra polartrakter, som nu snart sagt sakna all växtlighet och äro mer eller mindre nedisade, en
Källa: Project Runeberg ·