Sida xxviii
Den gamle knekten och Fänrik Stål, af C. G. Estlander
c. G. ESTLANDER.
Att denna afskrift med de afslutande stanserna är från 1848, då samlingen utgafs, har Strömborg gjort troligt genom att fästa uppmärksamhet vid skrifsättet Fänrik Stål, som här är användt, medan Runeberg föregående är skrifver än «Fändrick Ståhl», än •Fendrik Stål». Däraf följer likväl icke att ej ett äldre' manuskript funnits, som innehållit diktens främre och större del. Äfven valet af versmått antyder något sådant; «Den gamle knektens» hela och oförändrade stansbyggnad, som han här använder, gör en benägen att förlägga stycket till Sägnemas ursprungstid, då Franzéns soldatbild stod lifligare för honom. Att inbjudningen till läsarn i diktens början ser ut som en reminiscens anmärktes redan. Utom versen och den allmänna förvantskapen mellan skalderna, är för resten krigarn från 1808 af helt annat skrot och kom än den gamle karolinen. Runebergs fänrik Stål är bilden af en lefvande, som sitter förgäten i sin koja vid sitt arbete och sina krigiska minnen, Franzéns karolin är mest blott bilden af en poesifigur, som sitter på en klippa vid Saimen och uttalar skaldens känslor mer än sina egna.
Med undantag af den äldsta bland Sägnema, «Otto von Fieandt», som är hållen i den finska runoformen, är det den i «Den gamle knekten» förekommande engelska folksångsformen, i hvilken dikterna från 1846 äro byggda. I själfva verket utgjorde denna form stommen äfven i den från annat håll härflutna «Vårt land».
Den engelska folksångens gamla och berömda vers klingade för skalden när han, näst efter »Sveaborg», diktade «Sven Dufva», som nedskrefs på samma postpappersark. Versen i «Sven Dufva» med sin takthvila efter 4:de versfoten kunde ock skrifvas på två rader:
Sven Dufvas fader var sergeant,
Afdankady arm och grå; Var med år ättiåtta ren,
Och var ren gammal då,
och skulle då bilda en balladstans lik den Runeberg så mästerligt behandlat i «Chevy jakten». Af fyra sådana parvis rimmade långverser har han gjort en stans, som sammanhålles endast logiskt.
Källa: Internet Archive ·