Sida 2
Den gamle knekten och Fänrik Stål, af C. G. Estlander
c. G. ESTLANDER,
man en rikt utvecklad engelsk folksångsstans, ett slags ottave rime, uppkommen genom fyra inlagda 8-stafviga verser; men h varken ton eller diktion, så folksångsmässiga de än äro i hög grad, påminner om denna eller någon annan folksång. Skildringen af hjälten är helt folkelig, men på samma gång firar tapperheten här en fest, som stiger nästan till dityramb.
Han var vär fiende, välan,
Vi voro fiender som han;
Att han bröt in med fröjd som vi,
Var det ett ondt däri?
och
Hvar hans namn du nämnas hör, Hör du «den tappre» nämndt framför. Den tappre, hvilket härligt ord Af tacksam fosterjord,
äro några af de verser, i hvilka lefver en folkkänsla, hvars hänförelse vi möjhgen ännu kunna sentera, om ej med något slags praktisk påföljd, så åtminstone på platoniskt sätt.
En annan sång, där i rytmiskt hänseende förspörjes någon erinring från de första Sägnernas formbehandling, är « Soldatgossen». På två långverser af Sven Dufvas typ följa tre inbördes rimmande* 8-stafviga verser, hvarpå stansen afslutas med en 6-stafvig vers, där det första versparets rim återkommer, en anordning som ger stansen i än högre grad detta mot slutet skyndande lopp, som märkes i «Vårt land». Versen är folksångsartad, men af «Chevy jakten» eller den Franzénska balladen finnes ej ett spår. Däremot fömimmes i Soldatgossen någonting förvant i tonen med en annan af Franzéns patriotiska krigssånger, en af «Beväringsmannens sånger» 1813, som begynner:
Bort plog och spade ur min hand. Kom svärd och bajonett!
Jag går att slåss for kung och land. Och skaffa fred och rätt.
U
Källa: Internet Archive ·