Sida 307
Björneborgarnes marsch, af Ernst Lagus
BJÖRNEBORGARNES MARSCH.
Topelius: «Nej, det får du inte. Mina ord böra glömmas för att Runebergs må lefva». När jag nu emellertid gör det, torde jag knappast behöfva bedja hans skugga om tillgift, då ju han själf i sin här ofvan nämnda uppsats lyfte så pass mycket på slöjan och då ju något intrång på de Rimebergska ordens rättigheter icke torde komma att ifrågasättas. Hans ord till »Björneborgs-marschen» trycktes och såldes i ett mindre antal exemplar på den musikaliska soaré, som den 7 december 1858 gafs af Akademiska sångföreningen i universitetets solennitetssal till förmån för då ännu kvarlefvande veteraner från krigets dagar. Ett exemplar af detta sällsynta tryck finnes i universitetsbiblioteket. Dess omslag är på anslående sätt utstyrdt med bilden af en krigare i paraduniform, stödd på en hög lans. Orden lyda så:
I.
Skuggor frän de flydda dar!
Stan upp ur tidens natt och sky liren än med rostiga musköter!
Framåt! Smattra högt, fanfar!
Det är de finska fanor, det är Döbelns standar.
II.
Trygg i den grå, den blodbestänkta uniformen,
Går man vid man med ärr pä breda bröst mot stormen.
Framät! Genom rök och damm
I slutna leder taga bjömeborgame fram.
III.
Hjältars led, som längesen ditt hjärtblod för oss gaf! Nattens stjärnor tindra tyst på din glömda graf. Men dina bragders minne ej förgär. Din ära är dock evigt ung som Finlands vär.
I en anmärkning meddelas som upplysning, att arrangören för kvartettstämmoma funnit nödigt göra ett par ändringar af orden — påtagligen för att få dem att bättre passa in i melodin. Arrangören var Fredrik Pacius. Detta arrangemang bevaras i Akademiska
307
Källa: Internet Archive ·