Sida 308
Björneborgarnes marsch, af Ernst Lagus
/
ERNST LAGUS.
sångföreningens aridv, dock endast i en gammal aiskrift (D-dur). Det torde icke på decennier ha blifvit exekveradt; tryckt har det väl aldrig blifvit
Enligt Helsingfors Tidningar var solennitetssalen vid festen fylld till bräddame af en publik, som under hela soarén var i den lifligaste stämning — icke underligt, då man nu första gången fick höra den då redan allmänt omtyckta marschen sjungas af en kraftig studentkör. Aug. Schauman skrifver senare i «Från sex årtionden i Finland», att Bjömeborgska marschen mottogs «med brusande hänryckning af den fullsatta salongen».
Melodin var alltså bekant och omtyckt i vida kretsar, då Topelius skref sina ord till densamma. Detta hade den blifvit genom Fr. Bemdtsons skådespel Ur lifvets strid, hvilket hade upp- >. förts första gången af Stjemstidte sällskap på teatern i Helsingfors
den 19 maj 1851 och sedermera flere gånger, tills genom vederbörandes åtgärd stycket affördes från repertoaren i Finland. Tredje akten i nyssnämnda pjes spelar som kändt i Lappo Storby, dagen efter det stora slaget i juli 1808. Officerame vid Björneborgs regemente anordnade i anledning af segern en kollation, och till denna infann sig äfven v. Döbeln. Vid hans inträde på scenen uppspelade musiken ifrågavarande marsch.
Fr. Bemdtson hade själf antecknat i manuskriptet endast: «en marsch spelas bakom scenen». Det var Konrad Greve som hade valt melodin, likasom han hade komponerat musiken till styckets sångpartier. Stycket hade en glänsande framgång. «När ridån föll efter sista akten, utbröt en storm af applåder . . . Kransar och buketter inkastades på scenen, och högst lifvade skingrades åskadame», säga Helsingfors Tidningar den 21 maj. Att den stora framgång, som Ur lifvets strid hade, berodde äfven på att de patriotiska känslorna af ifrågavarande marsch bragts i svallning, framgår bl. a. af tidningens uttalande några dagar senare: «Lägg till allt detta ett blomstrande språk med sköna tankar . . . lägg därtill ännu den gamla, så lifligt anslående Björneborgs marschen . . . och man skall förstå, hvariör denna pjes vunnit en framgång, större och mera förtjänt än någon härtills i Finland skrifven». Några år senare, den 26 september 1857, skrifver samma tidning, att
308
Källa: Internet Archive ·