Tillbaka Read Runeberg

Johan Tobias Sergel, hans lefnad och verksamhet

Originalsida 94
Originalsida 94
Originalsida 94
Originalsida 95
94–95

Sida 94

Sergel i Rom 1767—78

94

Rafael Mengs slutligen, som Sergel älven räknade till sina bekanta, vistades af och till i Rom under Sergels dervaro. Men han var redan ett slags europeisk fönämitet inom konsten och dessutom (f. 1728) betydligt äldre än den svenske skulptören. Något egentligt umgänge dem emellan egde väl knappast rum.

En intim umgängesvän egde Sergel deremot i den med honom jämnårige schweizaren J. H. Fiissli (f. 1741 —42), som flere gånger förekorftmer i de Sergelska papperen, dels med sitt porträtt, karrikeradt af Sergel, dels med egna teckningar. En af dessa visar oss den redan nu tämligen korpulente Sergel i promenadkostym med hatt och käpp; en annan och större, i sepia, är den redan omtalade atelierscenen, der Sergel står i lätt atelier-drägt, ifrigt sysselsatt med sin modellering, lika muskulös och rundhyllt, som Fiissli är tunn och gänglig, — bägge teckningarna för öfrigt utförda i detta forceradt no vantika manér, som utmärker hans öfriga blad. Fiissli var en fantastisk konstnär med starkt litterär anläggning, som tillämpade det nya antikiserande teckningsmanéret i öfverdrifvet patetiska kompositioner öfver allehanda högpoetiska ämnen. Sergel kan nog ibland vara våldsam i uttrycket och öfverdrifven i formen, se t. ex. skissen Akilles på hafsstranden, samt Mars’ och Diomedes’ något antikt öfverdrifna hjelteprofiler, men i jam-

Fiissli i Rom.

Chargerad teckning af Sergel. I Nationalmuseum.

Källa: Internet Archive · ·