Tillbaka Read Runeberg

Johan Tobias Sergel, hans lefnad och verksamhet

Originalsida 11
Originalsida 11
Originalsida 10
Originalsida 11
10–11

Sida 11

Ungdomsåren till 1767

denna akademi hade från början och under hela Sergels ungdomstid sin lokal i sjelfva slottet, der den flyttades från rum till rum, tills den ändtligen kom under eget tak*. Denna lifliga vexelverkan mellan akademin och slottet var synnerligen lycklig, icke minst derigenom att den förra genast kunde sätta sina mera begåfvade elever i praktisk verksamhet.

Larchevéque’s porträtt.

Pennteckning af J. T. Sergel efter L:s död. I Nationalmuseum.

Sergels egen tader var en af de många dugliga konsthandtverkare, som från utlandet inkallades till slottets och hofvets tjenst. Den ofvannämnde Masreliez (»Adrien Marlier») var en annan. Skulptören Larchevéque slutligen var efter målaren G. Taravals (*{* 1750) och skulptören J. Ph. Bouchardons (*J* 1753) bortgång den främste konstnären af de inkallade utländingarna.

* Om konstakademins intima sammanhang med slottsbyggnadsarbetet se redogörelsen i Looströms Den svenska konstakademien 1735 — 1835.

Källa: Internet Archive · ·