Sida 31
Inledning
SERGEL I ROM 1767—78.*
En notis i Inrikes Tidningar af den 27 juni 1767, daterad Ystad den 17 juni, nämner bland de samma dag »till Pommern afgångne passagerarne» »bildhuggaren Johan Tobias Särgell.** Ystad — -.-Stralsund var den tidens vanliga in- och utfartsväg mellan Sverige och kontinenten. Sergel reste ensam och tog den vanliga vägen till Italien öfver' Stralsund, Berlin, Dresden, Wien och Triest.
I sin korta sjelfbiografi antecknade han senare några af de märkligare konstverk, han sett på denna väg. I Berlin »en vacker statue, som föreställer en kurfurste till häst, förfärdigad af en tysk». Hvarken den »store kurfurstens» eller skulptören Schluters namn tyckas alltså ha fäst sig i hans minne. I Potsdam franske skulptören Pigalies bägge marmorstoder Merkurius och Venus. Pigalie, som endast var 7 år äldre än Larchevéque och ännu lefde i full verksamhet i Paris — Sergel skulle sjelf göra hans personliga bekantskap senare i Paris — var en af den samtida franska skulpturens mest erkända talanger. Ej underligt derför, att Sergel mindes hans namn. Larchevéques svenske lärjunge fann dessa stöder — han skrifver dock detta icke 1767 utan 1785! — visserligen
* Jfr min uppsats »J. T. Sergel i Rom» i konstakademins festskrift 1897.
** Den 26 maj anhåller »Kristoffer Särgell», så skrifver han sig, hos vederbörande om pass för sin son. Faderns (tyska) skrifvelse i Eichhornska manuskriptsamlingen å K. bibi.
Källa: Internet Archive · ·




































































