Tillbaka Read Runeberg

Johan Tobias Sergel, hans lefnad och verksamhet

Originalsida 62
Originalsida 62
Originalsida 62
Originalsida 63
62–63

Sida 62

Sergel i Rom 1767—78

68

ty 1776 öfvertog Gustaf III beställningen deraf* — möjligen genom Fredrik Adolf, vid hans besök i Rom 1776. Att kompositionen såsom sådan fans till vid tiden för hertigens besök, synes ytterligare bekräftadt genom en utaf Sergel sjelf tecknad atelierscen från Rom, der man ser i fonden ett exemplar af Amor och Psyke i litet format, medan Sergels medhjelpare håller på att fukta en porträttbyst, som skulle kunna vara Fredrik Adolfs.

Några tecknade förstudier till kompositionen känner jag icke ** ***, men Nationalmuseum eger två små lerskisser, som visa, hur den plastiska tanken hos Sergel arbetar sig fram under vexlande form. I den första och minst utförda (nr. 487) är Amor, — i öfverensstämmelse visserligen med den poetiska traditionen — en gosse, medan den knäböjande Psyke är en fullmogen qvinna. Amor går bedröfvad bort och vänder ansigtet från henne. I den andra skissen är proportionen mellan figurerna rättad, Psykes figur är helt blottad, Amor »går icke, han ilar; han vänder hufvudet icke bort utan mot Psyke, i det han betraktar henne med tillkämpad stränghet. Han har här mera fått uttryck af en gud och en domare».****

Det är hufvudsakligen i denna form som kompositionen har utförts i terrakotta-modellen (Nationalmuseum) och i den Fiissliska atelier-bilden, utom att Psyke här återfått sitt draperi, och hela hennes figur vid utarbetandet fått rätt mycket af rokokons mjuka former och böljande linjer.

Dermed hade Sergel således, kort efter 1770-talets midt,

* Enligt slottsbyggnads-räkenskaperna för 1776 betalades då till Sergel för denna grupp 9,092 daler s:mt i afräkning å derför betingade 12,000 livrés. L. Looström i Den sv. konstakademien 1735 — 1835, sid. 498, meddelar ur kammararkivets kassaräkningar 1776 det kontrakt, som riksrådet grefve H. H. von Liewen den 22 maj 1776 å Gustaf III:s vägnar afslöt med Sergel; halfva summan skulle konstnären uppbära »vid återkomsten till Sverige, då arbetet fullbordats » .

** Sergel gaf sjelf bort en liten teckning åt kammarj unkaren Brun-Neergaard i början af 1800-talet i Stockholm. Minerva, III, Kjöbenhavn 1804.

*** J. Lange, Sergel och Thorvaldsen, s. 46.

Källa: Internet Archive · ·