Sida 83
Sergel i Rom 1767—78
83
äfven i formbehandlingen och i det dramatiska uttrycket. Bland dem finnas för öfrigt figurer, som äro fullt så »antika» i formvalet som Sergels. Ty den franska skulpturskolan stod i samma öfvergång från rokoko-stil till novantik som denne.*
Det var ej för intet Sergel i Rom studerade vid den franska akademin uti fyra år och mest umgicks med franska artister. Fransmännen hade länge varit Europas förnämsta marmorvirtuoser. Också fick Sergel senare vid sin ankomst till Paris det amplaste erkännande för sin Faun af akademins direktör monsieur Pierre (se nedan). Sergel skiljer sig måhända från flertalet fransmän genom en renare plastisk stil och antikare formgifning, men hufvudsakligen genom sin sällsynta »förening af naturbegåfning och inträngande studium»**. Han var ett snille, mognadt i arbete.
Äfven i Rom modellerar han porträtt, men de äro helt få. Jag känner blott tvänne. Det ena och tidigare är ett medaljongporträtt af den lärde vännen J. J. Björnståhl, dateradt 1772, en synnerligen liffull porträttbild***, som Sergel senare i Stockholm utarbetade och stälde till Gjörwells förfogande, då det blef fråga om, efter Bjömståhls död (1779), att pryda titelbladet till hans tryckta Resa (i:sta delen 1780) med ett porträtt af den illustre författaren. Det var J. Gillberg, som utförde det vackra kopparsticket (se vår afbildning).
Det andra är en mera officiell beställning, nämligen den redan nämnda gipsbysten af den unge hertig Fredrik Adolf, som modellerades 1776 och möjligen också höggs marmor i RomJ*. Sergel var icke specialist i porträttfacket. När han hade fria händer och fick helt rå sig sjelf, dröjde hans fantasi hälst i fria
* J. Lange, Sergel och Thorvaldsen, s. 55. Han nämner der en grupp Amor och Psyke af Frangois Delaistre, som undfallit mig, och som han säger vara i hela sin formgifning strängare antik än Sergels. Den är utförd endast några år senare än Sergels.
** J. Lange, a. st., s. 55.
*** Särskildt förträfflig är den lilla lermodellen, som nu eges af prof. Karl Curman i Stockholm. Jfr Stockholms Lärda Tidningar 1779» sid* 610.
p Jfr Sergels bref till Rehn den 2 januari och 29 mars 1779 i Revue universelle des arts 1856.
Källa: Internet Archive · ·




































































