Sida 171
1. Historisk Öfversigt
betydlig mängd ånga derigenom bildas. Man beräknar, att en yta af 5 qvadr.-fot, som beröres af elden, i en sådan panna bildar lika mycket ånga, som 15—20 qv.-fot i en vanlig panna. Ytterväggarna till pannan äro helt och hållet af jernplåt, 0,4—0,5 dec.-tum tjock; rören äro af messing eller jern och hafva en godsstyrka af 0,1 eller 0,07 dec.-tum. Ångan uppfyller således hela det öfver linien e e i pannan befintliga rummet.
243. Hurn Iedes nu ångan från detta rom till cylindrarna t
Det grofva röret g g g går genom ångrummet och uppstiger i kupolen öfver eldstaden; dess här befintliga öppning kan tillslutas medelst en skjutventil, som utifrån regleras med en vinkelhäfstång. Öppnar man denna ventil, si rusar ångan genom röret in i cylindrarna.
244. Hurn är en cylinder beskaffad?
Den består af ett starkt gjutjerns-rör af den form fig. 52 visar, hvars inre yta är noggrannt cylindriskt bearbetad samt blank-pole-rad, så att kolfven (pi-stonen) P kan lufttätt röra sig deruti. Det ställe T, der piitonstången utgår ur cylindern, är för-sedt med en så kallad packning, hvarigenom hampa och dref tillpressas så hårdt rundt omkring stången, att den väl kan röra sig fram och åter, men ångan icke kan utgå mellan denna och cylinderns gods. För att pistonen
Källa: Project Runeberg ·