Sida 12
1. Historisk Öfversigt
9. Hvar blefvo dessa plank- eller träbanor först anlagda?
Idéen till sådana vägar är så lättfattlig, att den sannolikt uppstod på samma gång på skilda orter. Sparrbanorne vid de Tyska bergverken, på hvilka de små jordkärror, som man kallar ”Hunde”, framskaffas, hafva varit brukliga sedan äldre tider, och som de Tyska bergverken äro minst lika gamla med de Engelska, så torde denna uppfinning vara gemensam för dessa båda länder, om man annars kan kalla spårvägar för en uppfinning, då de gamle redan med sina stenspår föregått oss med exempel.
10. Nöjde man sig länge med dessa träbanor och huru voro de inrättade?
I århundraden tvangs man af nöden dertill, ty man förstod ej ännu att producera jern i erforderlig mängd och till ett någorlunda billigt pris för att dermed beslå träskenorne, hvilka lätt utnöttes. Engelsmannen voro de förste, som ur grufvornas inre schakt läto spårvägarne på längre sträckor framträda i dagsljuset, och de beslogo med stänger af smidt jern de ställen av träskenorne, som voro mest utsatta för nötning. Under denna form utförde de ganska betydliga väglinier ifrån kolgrufvorne ända till hamnarne vid hafvet.
En beskrifning af år 1765, som blifvit åt oss förvarad, redogör på följande sätt för konstruktionen af de då brukliga träskenorna:
”Banorna bestodo af omsorgsfullt sågade sparrar, 6 tum breda och 5 tum höga, som på hvar fjerde fot uppburos af tvärträd, vid hvilka de voro fastnaglade med trädymlingar. På de förre rullade vagnhjulen. Då man
Källa: Project Runeberg ·