Jernvägs-skola

26. När blefvo stora jernvägar först byggda på kontinenten?

Redan före 1826 hade koldistrikten vid Ruhr och Saar i Rehnprovinserna öfver 8 tyska mil jernvägar. 1830 öppnades banan mellan Prag och Lahna 7,5 mil, och 1832 den nära 18 mil långa Budweis-Linzer-banan. Belgien lemnade i jernvägsbyggande alla Europas största lander efter sig och öppnade redan 1835 en vigtig jernvägslinie, som förband de två stora städerna Brussel och Mecheln. Man vågade då försöket att öfverläta jernvägsanläggningen åt regeringen. Den 7 Dec. 1835 rörde sig för första gången på Tysk mark ett af lokomotiv draget jernvägståg. Det var på Nürnberg-Fürtherbanan. 1 1/4 år derefter öppnades första delen af Leipzig-Dresden-banan. 1838 på trettondedagen hördes den första ångvagns-pipan i Österrike (Wien-Wagram) och i Oktober samma år i Preussen (Berlin-Potsdam). I November 1838 se vi det stora Belgiska experimentet med statsbanor infördt i Tyskland genom öppnandet af den Braunschweigska jernvägen till Wolfenbuttel. I Frankrike blef man till en början efter andra stater, ty 1826 erhöll Mr Bannier med möda tillåtelse alt anlägga en jernväg mellan St. Etienne och Andrezieux, och först år 1837 öppnades lokomotivbanan Paris-St.-Germain. Efter denna tid utvecklade sig der ett likaså planmässigt anlagdt, som omsorgsfullt utfördt och väl ordnadt jernvägsnät. I Frankrike begagnade man sig klokt af Englands dyrt köpta erfarenhet och förenade ett stort antal jernvägslinier, genom de mindre banornas sammanslående, under färre styrelser; kraft i handling och stor lättnad i gemensamma åtgärder blefvo en följd häraf.