Sida 103
Prag.
timmar hafva rest i Böhmen, för att göra Jen städse påtvungna anmärkningen, hurusom den sämre klassen ofta liar sina plagg lappade pä knäna — en omständighet, hvarvid utan tvifvel de täta knäfallen varit verksamma. Också vandrar en dagakarl sällan hem frän sitt arbete, utan att, framför någon af de tätt vid vägen stående helgonbilderna, förrätta sin andakt — modern ber jungfru Maria, henne som ock var moder, om sitt sjuka barns tillfrisknande — vagabonden, tiggaren, han, som icke har något att luta sitt hufvud vid, slår opp sin lägerstad för natten vid foten af Kristus-bildens kors. Afven tiggeriet — katholicismens säkra följeslagerska, ty den lägger af princip sina fattiga i armarna pa den enskilda välgörenheten — tiggeriet hvi— ‘lar i Böhmen på en religiös grund. Under till-önskan af den helige Nepomuks välsignelse öfver Er resa, inkasta skona, svartögda barn blomster-buketter i Er vagn — den blinde sjunger iill sin harpa en koral, för att ådraga sig Er uppmärksamhet — i Madonnans namn, stödd mot piedestalen till hennes bild, ber krymplingen Er om en allmosa.
Min första vandring i Prag var till Wald-steinska palatset. Jag hann dit i skymningen, sedan jag, med plankartan i handen, ehuru utan att mycket begagna dess ledning, irra t kring på måfå i smutsiga och dunkla qvar-ter, pä gator, som bugtade i halfeirklar, emellan byggnader, som tycktes befolkade till oandlig-
Källa: Project Runeberg ·