Sida 216
Emellan Amstäg och Fluelen.
lekten förrådde deras Waadtländska härkomst. På åtskilligt ville det synas, som hade värden för plan, att i sitt etablissement hålla ett slags medelväg emellan Schweitzar-hydda och hotell; det var någonting pikant, som åsyftades, men hann aldrig längre, än att bli affekteradt. Det var och bl ef en landtlighet i snörlif, som har presenterar sig för den resande.
Yi skiljdes frän vår reskamrat, sedan vi kommit öfverens, att med henne följande morgon göra en promenad till det lilla slottet Ru-dentz, hvilket, enligt Ebels »Anleitung Schweitz zu bereisen», skulle vara beläget i grannskapet af byn. Yi fördes upp på våra rum, der golfven endast med största öfverseende kunde fä namn af halfrena, men der man frikostigt ekla-rerade med vaxljus, och ett forlepiano inbjöd den benägne resenären till fantasier öfver ett par trasiga fönstergardiner, som fått sin plats just öfver fortepianot.
Yi hade något hunnit hämta oss från de våldsamma lidelser, vi i vagnen varit underkastade och med glädje funnit, att intet refben blifvit afbrutet vid åkdonets förtviflade kastningar, då det återigen bultades på porten till Svarta Örnen, hvilken i natt borde skyddande utbreda sina vingar öfver hela populationer af vandringsmän, och si! der nere stod i dunklet en trupp fruntimmer, åtföljda af en enda karl. Det var någonting mystiskt i denna uppenbarelse. Nio fruntimmer och en karl! Apollo
Källa: Project Runeberg ·