Sida 265
La Dame Noire. Skizz från Milano.
uppmärkskmliet hufvudsakligen genom sin nakenhet. Kring ett Italienskt program lindar sig en blomster-guirland i trädsnitt, magnolier, ka-melier, tulpaner, visserligen svarta som sot eller trycksvärta, men som dock i sinom tid erinra den trogne älskaren om hans skyldighet, att behörigen för representationen öfversända en bukett till sitt hjertas utvalda. Det är modernt att ta scenen i skärskådande emellan rosor. Det är en vacker utgångspunkt för ett par vackra ögon. Ett Italienskt program inskränker sig dessutom icke till den bannala upplysningen, att Herr Pehr spelas af Herr Pähl och Mamsell Fifine af Mamsell Alexine — det recenserar på förhand sujetterna, ger allmänhetens omdöme en ofta behöflig ledning, skänker vitsordet »Esimia» åt dansösen och »Celebro» åt klarinettisten.
Man talar i allmänhet mycket om Thalias tempel. Ett sådant finnes i Wadstena, i Eksjö, och det lilla Hjo lärer knappt kunna säga Nej för en sådan slags helgedom. I allmänhet torde dock kunna anmärkas, att dessa s. k. tempel äga mera af god vilja, än god smak, och Thalia, mångenstädes i Sverige en nomad, bor afven derefter. De hästar, som om aftnarne bämta sina herrskaper vid dessa den dramatiska konstens palatser, skulle någon gång försmå dem, i egenskap af stall. Konsten är på en mängd af våra skådebanor icke mera, än jemt
12
Reseminnen. I.
Källa: Project Runeberg ·