Sida 84
Ur ett bref från Dresden.
af sinnen skall alltid den katholska gudstjensten, i dess pragt, göra ett lifligare, mera gripande intryck, än den protestantiska, i dess enkelhet.
För första gängen hörde jag här en kastrat-röst. Det låg något obeskrifligt klagande och vemodsfullt i sjelfva stämman, någonting af tårar satta i musik. Men ljufvare, mera i det renaste välljud försmältande toner tyckte sig mitt i öfrigt omusikaliska öra aldrig hafva hört.
Kyrkan förvarar, utom altar-taflau af Mengs, föga märkvärdigheter. Orgeln, af Sillerman, lär, efter or^elnistens utsago åtminstone, vara ett mästerstycke. På de taflor, som här och hvar pr}rda templet, kan man redan hörja studera det katholska måleriets sträfvande efter, om jag så får uttrycka mig, blodiga och pinliga effekter. En del af dess mästare hafva gått gräsligt långt i behandlingen af straffens och torturer-nas anatomi. Söndervrängda lemmar, blodiga stympningar, utryckta, skälfvande inelfvor, se der allt föremål, som de med förkärlek omfattat! Deras studier tyckas'gjorda under bödelns inseende, på schavotterna och vid kå-karne. Det ligger något kannibaliskt i delta måleri. Det är upprörande för känslan, styggt och otäckt för ögat. Men det gör åtminstone martyrernas lidande åskådligt, och det till den grad, att man önskar aldrig få se dera mer.
Från kyrkan begaf jag mig direkte till rust-kammaren, hvilken just vid denna tid på dagen hölls öppen för besökande. Som bekant är,
Källa: Project Runeberg ·