Sida 100
Bland konstnärer
med många andra konstprofessorer hann han en hög ålder. Han dog 1873 åttioett år gammal.
Såsom underlöjtnant vid Vendes artilleri hade han deltagit i fälttågen i Tyskland och Norge och fått medalj för tapperhet, något som man knappt kunde ana, då man på hans gamla dagar umgicks med den milde och stillsamme mannen. Under ett par årtionden var han en af Upsala högskolas »exercitiimästare», men hans undervisning anlitades föga. På de två eller tre terminer jag ritade för honom i hans bostad i Aurivilliska huset såg jag aldrig till någon medlärjunge. Men så kom Edvard Bergh och trotsade sig till hans handledning i målning, detta till professorns stora förskräckelse.
»Inte kan jag måla!» utropade miniatyr- och glasmålaren helt ängsligt.
Men Edvard Bergh var en fast och ihärdig ung man och lät icke afspisa sig. Oaktadt alla invändningar vardt Way lärmästare i den första penselföringen åt den som sedermera erkändes såsom en af Sveriges förnämsta konstnärer.
Efter slutade Upsalaår beslöto Edvard Bergh och jag att anmäla oss till inträde vid konstakademien. En i principskolan, flere år förut, erhållen medalj eller silfverjeton med sitt »formatur ad justum» berättigade mig till inträde i akademiens egentliga skolor, till hvilka principskolan icke räknades. Visst tyckte den barske gubben Nyström, akademiens sekreterare, att bra lång tid förflutit sedan jag lemnade »principen», men han kunde
Källa: Project Runeberg ·