Sida 187
En fri teater
Sedan är det likaledes sörjdt för, att man får veta, det svinen äta upp den nyfödde, allt detta under det en julsång höres på afstånd, sjungen af fruntimmers- och barnröster.
Francisque Sarcey, hvilken sannolikt är samtidens förnämste teaterkritiker, anmärker, att man kanske väntat sig något ännu värre, ty Théâtre libre har i vederstyggliga gräsligheter gjort ständiga framsteg, men, tillägger han, man skall väl gömma något till nästa år.
Då och då upptages dock ett stycke af värde, såsom Ibsens »Vildanden».
Här i Stockholm ha vi ännu icke fått någon sådan fri teater, men på en af våra scener ha vi fått se t. ex. »Fadern» och »Fordringsägare», och det kan ju alltid vara en liten början. Vi ha äfven bjudits på »Thérèse Raquin», Zolas föga dramatiska, men så mycket mera gräsliga skådespel, som naturligtvis alltid skall intaga ett framstående rum på hvarje »fri» teaters spellista och utgöra en fana, omkring hvilken de »oförstådda, misskända och förföljda» bland skådespelsdiktarne skola samlas för att låta beundra sig af en tanklös hop, som inbillar sig, att endast det riktigt gemena är det sant konstnärliga.
***
Tillåt mig, innan jag går vidare, förklara, att den teater vid ...gatan, som jag besökte ifrågavarande
Källa: Project Runeberg ·