Sida 12
Ljusets fest
»Ja ha, det står just ingenting i bladen», anmärkte lifmedikus hvarje gång, sedan han grundligt genomläst dem och tagit noggrann kännedom om alla annonserna i Dagbladet.
Men denna gång kom han med på festen. Det var »ljusinbrinning» hos skräddarens en höstafton på 1830-talet, i ett hus som då redan hade nummer 56, men ännu ofta af gammal vana kallades nummer 7 i qvarteret Typhon, och hvilket hus ligger vid Vesterlånggatan.
Utanpå huset hvilade på ett par starka jern-krokar en bugtig skylt af plåt, målad i bjärt röd färg, på hvilken glada botten två förgylda lejon stolt lyfte sina hufvud och svansar i höjden, och under det de räckte ut tungan åt hvarandra likväl förenade sig om att hålla en lika grant förgyld sax, minst så stor som lejonen sjelfva. Mellan den granna saxens vidt gapande skänklar lyste i sirliga bokstäfver mästarens namn samt årtalet 1824, det år då skyltens egare vunnit burskap och intagits i ämbetet.
Årtalet 1780 bildades med stora järnkrampor å husets framsida och står där ännu, men ovisst är, om byggnaden då uppförts eller endast fått någon upplagning. På den tid, om hvilken nu är fråga, såg huset tämligen mörkt och dystert ut, men i det inre rådde stor verksamhet, och där gick det ofta ganska muntert till.
Skräddaren var en glad karl, en som tog lifvet Jiitt, arbetade oförtrutet och ansåg detta alldeles
Källa: Project Runeberg ·