Tillbaka Read Runeberg

Nerikes gamla minnen, sådana de ännu qvarlefva i fornlemningar

Originalsida 103
Originalsida 103
Originalsida 102
Originalsida 103
102–103

Sida 103

Minnen från Medeltiden

103 i Strengnäs stift” af Gregorius IX, år 1236, stadfäster klostret i dess besittningar. — År 1248 utfärdar påfliga legaten, kardinalen Wilhelm af Sabina ett bref för nunnorna i Riseberga kloster å allt hvad dit hörde eller framdeles förvärfvas kunde. Brefvet är utgifvet i Riseberga och är af intresse, emedan man med säkerhet vet, att denne, genom mötet i Skeninge i vår kyrkohistoria så ryktbare, man i början af Februari det nämnda året, då brefvet utfärdades, befann sig inom Riseberga klostermurar. Klostrets äldsta indulgensbref af den verldsliga makten inom landet är det förut nämnda brefvet af konung Erik Knutsson, om besittningar i Sveabod och rätt till konungens sakören från klostrets egendomar. Närmast i alder är kon. Waldemars öppna bref af år 1257 för klostret på frihet från alla kongliga utskylder af dess gods och gårdar. Senare ega vi en mängd sådana skyddsbref af Folkungakonungarne och regenterne från unionstiden. Med minnet af Riseberga kloster anknyter sig minnet af en händelse, hvars tragiska förlopp länge fortlefde i folkets hågkomst. Det är berättelsen om skön Elisif och hennes bortröfvande ur klostret af riddar Bernhard den långe. Händelsen är omständligt skildrad i den bekanta visan7) af biskop Nils i Linköping. I litteraturhistoriskt hänseende har *) Utgifven första gången af kyrkoherden ./. G Hallman, in 4:0 1732, med denna titel: ”Then Högborna Nunnan Elisif Eriks Dotter Af Riseberga Kloster, Til the I hennes lefwerne sig tildrague Lycks och Olycks Händelser, Under sångwis författade Rim, wid pass 342 Ahr sedan beskrifven af Biskop Nils then Helige i Linköping, Hvilka Rim A. C. 1520 blifvit afskrifwne Af Laurentius Andrem En Fransiscaner Munk; Men nu Igenfunne och til then Swenska Konunga och Kyrckio Historiens uplysning, Med bifogade Anmärkningar Utgifne af Johan Göstaf Hallman Göstafsson. Stockholm tryckt hos Pet. Jör. Nyström Ahr 1732”. — På det manuskript, Hallman begagnade, fanns en så lydande anteckning: Anm D:ni nostri JEsu Christi MDXX ego Laur. Andrea ord. Frat. S. Fransisci hoc apographum scripsi. qvod de pulcerrima. et castissima Elisabetha virg. Bisb. ormtissime composuit S. Nicolaus Epis. Lincopensis, Patronus noster in coelis optimus orat pro nobis infelicissimis his temporibus, qvibus gloria et honos omnibus Sanctis impie absumitur. — Hallmans upplaga är omtryckt i Strengnäs 1817. Senare har denna visa blifvit intagen bland Svenska Folkvisor, utgifna af E. G. Geijer och A.

Källa: Project Runeberg ·